Gissa vad?

Hihi, säger jag bara!

Mitt Peace and Love del 4 (fredagen)

Fredagen började med att vi gick på Emma Svenssons föreläsning om foto, så bra! Hon är verkligen inspirerande, hon har lyckats och har sitt drömjobb, och hon har inspirerat mig. Nu vill jag också bli fotograf, utmaningen, konsten att fånga ögonblick.
Vi dansade till Rebecca och Fiona ett litet tag och väntade sedan på ingen mindre än................. Billy Idol!! Han var inte jätteimponerande men jag blev oerhört chockad att han har samma röst nu som han hade när han spelade in sina gamla album och att han har den rösten när han sjunger live, fräsigt!! En bit in i konserten tog han av sig tröjan, precis som han gjorde på den gammla goda tiden, när han var ung (!!!!). Billy Idol har en mycket fin överkropp för att vara 57 år gammal men det betyder inte att jag vill de den. Hur som haver var det en mycket, mycket bra konsert!!
När Billy Idol spelat klart såg vi lite av Bloc Party och gick sedan vidare till Labyrint.
Vi vandrade till Kent, vi gillar dem inte men det har liksom blivit som en liten tradition att vi alltid ska se dem, fråga inte varför, det är bara för att vi kan. Men håll i hatten nu alla! Vi tyckte Kent var bra! Jag trodde aldrig att jag skulle säga det men den här konserten förstår jag att de fick 5 av 5 i alla tidningsrecensioner!
 
Foto: Oskar Omne
Rockfoto.nu
 
Foto: Elin Bryngelson
Rockfoto.nu
 
 

Mitt Peace and Love del 3 (Torsdagen)

Oj oj oj, här går det undan, har haft fullt upp tiden efter Peace and Love och det har därför dröjt med mina fina Peace and Love berättelser (eller vad nu vill kalla det). Det känns som att festivalen var sjukt länge sen sammtidigt som det känns som att den var igår.
 
Torsdagen, åh torsdagen! MUMFORD AND SONS!! JA, nu har jag sett dem live! Jag är sjukt ledsen för de som var på Hultsfred och ville se mumford (som ställde in) och inte hade möjlighet att ta sig till Peace and Love, sammtidigt är jag sjukt glad för min och många andra som inte hade möjlighet att åka till Hultsfreds skull att de kom till Peace and Love. Jag vet inte vart jag ska börja, jag har sett Mumford and Sons live! Det räcker som förklaring, så sjukt underbart!
 
När Mumford spelat klart stannade vi och såg början av Svenska Björnstammen för att senare gå vidare till Wolfmother, jag kan bara två av deras låtar men det var mycket bra, de levererade. Sen så vi Veronica Maggio!! Hon är magisk på nått vis, jag är kär i henne! När hon står på scenen och sjunger i takt med den poppiga musiken, när det fyras av fyverkerier till Mitt Hjärta Blöder blir jag lycklig, det är så vackert att jag nästan börjar gråta och man känner musiken i hela kroppen! Helt klart en utav de bästa konserterna på festivalen och även en utav de bästa jag varit på i hela mitt liv! Veronica Maggio var närvarande på scenen och man märkte hur hon älskade att stå där. Att Petter och Daniel Adams-Ray gästade på scenen gjorde ju inte konserten sämre.
 
En sammanfattning av torsdagen, först Mumford and Sons sen Veronica Maggio, kärlek!
 
Foto: Adrian Pehrson
Rockfoto.nu
 
 

Mitt Peace and Love del 2 (Onsdagen)

Onsdagen var inte den bästa dagen, men en utav de bästa sakerna var då, han kallas ...... Soran Ismail, en sån rolig kille! Jag är helt såld! Satt och asgarvade hela tiden (!!) och blev mycket besviken när det var slut. Innan Soran såg jag "Miss World Live", mycket bra igen! När Soran klivit av scenen gick vi vidare (och köpte MAAAAAT, Belgiska våfflor, mums!) till Timbuktu, en mycket mysig konsert, man har ju hört i stort sett alla hans låtar och då blir det ju automatiskt mysigt när man känner en gemenskap med de andra i publiken. Hur som haver levererade Timbuktu, mycket bra var det!

Efter Timbuktu mötte vi lite fler folk inför Rise Against. Ett band som jag verkligen inte förstår mig på, men jag gick dit ändå, bara för att kunna låtsas att jag var värsta fanet när jag sjöng med i "Hero of War", en mycket fin låt! Vad såg jag sen om inte ROXETTE (OMG!!!!!!!!!!!) som var en besvikelse, visst rycktes man med när de en eller två, max tre gånger spelade en låt man kännde igen men de envisades med att spela en massa lugna låtar som ingen har hört (jag vet att jag tar en stor risk när jag säger ingen men jag kännde inte igen dem och ingen som stod i närheten eller runtomkring mig visade något tecken på att de kännde igen låtarna). Roxette har så sjukt många hits, och vad gör man inte när man har en massa hits om inte.... låter bli att spela dem? Vänta? Va? Vad hände egentligen? VI VILL HÖRA HITSEN, låtarna vi känner igen! 

Jag sprang mitt snabbaste till M.Ward för att Peace and Love hade gjort spelschemat så underbart passande att M.Ward började spela exakt på minuten då Roxette slutade sen så spelade de på helt olika ställen också så jag fick springa lååångt! Träningspass blev det, jag är så sjukt tränad nu! M.Ward var jättesuperdupermycketbra!! Jag avslutade kvällen på festivalområdet genom att springa (gå) till den andra sidan av festivalområdet, titta på Magnus Uggla i tio sekunder och sedan springa tillbaka till den andra sidan och se Caligola. De var mycket bra! Bättre än jag trott och förväntat mig.


Rockfoto.nu
Foto: Herman Dahlgren


Rockfoto.nu
Foto: Petter Hellman


Foto: Min kära syster


Mitt Peace and Love 2012 del 1 (tisdag)

Jag sa ju att jag skulle skriva om festivalen här på bloggen den kommande veckan, vilket är den här veckan, som är slut rättså snart med tanke på att det är söndagkväll nu. Ja....... man kan ju inte riktigt säga att jag höll vad jag sa..... men men nu kommer den första delen i alla fall, den kommer handla om tisdagen, den första festivaldagen. 

Festivalveckan började ju egentligen i måndags men den dagen handlade mest om att stå i en regnig kö in till campingen i flera timmar, så vi hoppar över den den dagen. På tisdagen däremot började det hända saker (eller? nej! haha jo men lite fint var det.), vi tog oss till festivalområdet och kollade på "Samtal om en ny värld", mycket intressant, förstod dock inte vad i samtalet som handlade om en "ny värld". Efter det drog vi vidare till "Miss World Live" (jag har fortfarande inte köpt tidningen än, vart får man tag på den? I tidningshyllan i en vanlig mataffär?), jag var på det alla dagarna som det var och det var mycket bra alla gångerna, Kristian Gidlund agerade "programmedare" (ja programmledare, det var liksom som ett tv-program med en som sitter i fotölj, Kristian, och intervjuar de som sitter i soffan). 

När vi lite senare inte hade något för oss såg vi på spelschemat att självaste Dogge Doggelito skulle föreläsa inom kort, vi gick självklart dit! Endast för att ha chansen att höra han säga "cykel på köpet" (!!!!) live, vilket han gjorde (det var asfränt! Ni skulle varit där!!)!! När vi sett honom var vi så amazed att vi gick ända till..... campingen. Vi väntade in kvällen och gick sedan och dansade till Albin Myers.

Jag har tyvärr inga bilder från den dagen men jag har letat reda på några andra (*någon annans) bilder.


Foto: Alexander Tillheden
Hittad på rockfoto.nu



Foto: Rebecca Carlgren
Hittad på rockfoto.nu
 
Det kommer fler inlägg om Peace and Love inom kort och när jag säger under den kommande veckan den här gången, menar jag det!


Peace and Love 2012 är nu över

Ja, så är det. Peace and Love veckan är redan över, den går alltid så sjukt snabbt. Jag tänkte skriva om konserterna här på bloggen, nu den kommande veckan.

Bilder från två av de bästa konserterna på festivalen, Mumford and Sons och Veronica Maggio.



Bilderna är från Rockfoto

RSS 2.0